Koronal konsonant
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
Koronaler (även framtungskonsonanter[1] eller predorsaler) är konsonanter som uttalas genom att främre delen av tungan (tungspetsen och tungbladet) bildar kontakt med tänderna och/eller tandvallen. Huvudtyperna bland koronalerna är dentaler och alveolarer.
I svenskan dominerar de dentala koronalerna i [d], [t], [n], [l]. I engelskan är motsvarande konsonanter i typfallet alveolara. I vissa språk, till exempel hindi, är skillnaden mellan dentaler och retroflexer distinktiv.[2]
Se även
redigeraReferenser
redigeraVidare läsning
redigera- Engstrand, Olle (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur