Hängbro

En hängbro är en bro där de bärande krafterna tas upp av kablar, eller kedjor, som förankrats i marken vid brons bägge ändar. Vanligen löper de bärande kablarna eller kedjorna över torn eller pyloner och ligger högre än brobanan. Denna hålls på plats av vertikala stag och hänger således under och mellan bärkablarna.

Kyrkälvbron är Sveriges längsta hängbro av trä för biltrafik.

Högakustenbron sedd från södergående vägbanan.

Stora Bältbron, hängbro över Stora Bält i Danmark.

På enkla hängbroar utan torn ligger brobanan i anslutning till de bärande kablarna eller kedjorna. Brobanan får då formen av en hängmatta med den lägsta punkten i mitten. Sådana enkla hängbroar är i allmänhet endast avsedda för gående.

På brobanan till en hängbro verkar enbart vertikala krafter. Brobanan kan då byggas smäckrare och med längre brospann än för brotyper, där brobanan också påförs horisontala krafter. Hängbroar kan byggas över djupa klyftor och där naturen medger med stor seglingshöjd. Kravet till förankring av bärkablarna utgör dock en begränsning. Upphängningen av brobanan i flexibla kablar gör att rörelser i brobanan är svåra att undgå. Hängbroar har därför sällan kommit till användning som järnvägsbroar.

En brotyp med stora likheter med hängbron är snedkabelbron. Liksom hängbron har snedkabelbron en bäranordning med torn eller pyloner som förbinds med kablar till brobanan. I motsats till hängbron har snedkabelbron inga krav på kabelförankring i marken, men de sneda bärkablarna ger upphov till horisontala krafter i brobanan, som därför måste byggas kraftigare än på en hängbro.

Hängbroar har varit utsatta för allvarliga olyckor orsakade av ojämn belastning samt av vindpåverkan. Detta har fört till bättre konstruktioner och till ökad förståelse för hållfasthetslärans betydelse för brokonstruktioner.^[1]

Historik

Man konstruerade den första hängbron i Kina under 700-talet, dessa var byggda av plankor som lyftes upp med hjälp av järnkedjor. Pylonerna är gjorda av sten, stål eller timmer och tidiga exempel utgör Menai och Conwy Suspension Bridge, båda i norra Wales uppförda 1826, samt Hammersmith Bridge (1827) i västra London.^[2]

Konstruktion

Huvudkrafterna i en hängbrokonstruktion utgörs av spänningen i det primära kabelsystemet och trycket i pylonerna. Då krafterna i pylonerna nästan uteslutande är vertikala kan de göras mycket slanka.

Kostnadsmässigt är hängbroar motiverade idag då

det centrala spannet måste vara mycket långt, över en kilometer, och
den segelbara höjden under bron inte tillåter till exempel en balk- eller valvbro.

En liknande brotyp är snedkabelbron. Där finns ingen bärkabel, utan brobanan bärs upp av kablar eller stag spända direkt mellan pylonerna och brobanan. Snedkabelbroar kan ha upp mot en kilometer långa spann. Ett exempel är Öresundsbron. De betraktas inte som egentliga hängbroar. Se därför artikeln snedkabelbro.

Sveriges längsta hängbro av trä

Sveriges längsta hängbro av trä för biltrafik är Kyrkälvbron över Västerdalälven i Dala-Floda. Den har en spännvidd på 158 meter, byggdes 1922, brann ner 1980, återuppbyggdes och återinvigdes den 18 maj 1983 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Världens längsta hängbroar

efter längden på huvudspannen

Namn	Land	Huvudspann	Totallängd	Byggår
1915 Çanakkale-bron	Turkiet	2023	4608	2022
Stora Bältbron	Danmark	1 624	6 790	1998
Runyang Bridge	Kina	1 490		2005
Humberbron	Storbritannien	1 410	2 220	1981
Jangynbron	Kina	1 385		1997
Tsing Ma-bron	Hongkong	1 377	2 160	1997
Hardangerbron	Norge	1 310	1 380	2013
Verrazano Narrows Bridge	USA	1 298	1 600	1964
Golden Gate-bron	USA	1 280	2 737	1937
Högakustenbron	Sverige	1 210	1 867	1997
Mackinacbron	USA	1 158	8 038	1958
Minami Bisan-Seto-bron	Japan	1 118		1988
Fatih Sultan Mehmet-bron	Turkiet	1 090	1 510	1988
Bosporenbron	Turkiet	1 074	1 510	1973
George Washington Bridge	USA	1 067	1 450	1931
Tredje Kurushima-Kaikyo-bron	Japan	1 030		1999
Andra Kurushima-Kaikyo-bron	Japan	1 020		1999

En bro mellan Sicilien och Italien, Messinabron, med ett spann på 3 290 m har planlagts men inte påbörjats. En ännu större bro över Gibraltarsund finns på idéstadiet.

Andra berömda hängbroar

Namn	Land	Byggår
Menai Suspension Bridge	Wales	1826
Conwy Suspension Bridge	Wales	1826
Wheeling Suspension Bridge	USA	1849
Clifton Suspension Bridge	Storbritannien	1864
Brooklyn Bridge	USA	1883
Golden Gate Bridge	USA	1937
Forth Road Bridge	Skottland	1964
Tacoma Narrows Bridge	USA	1940
Älvsborgsbron	Sverige	1966

Se även

Referenser

^ Jan Hult: Later och brott. En bok om hållfasthetslära, Stockholm: AWE Geber, 1969, 3:e upplagan 1978.
^ ”Hammersmith Suspension Bridge” (på engelska). Victorian London. http://www.victorianlondon.org/thames/hammersmithbridge.htm. Läst 16 augusti 2016.

[1] Jan Hult: Later och brott. En bok om hållfasthetslära, Stockholm: AWE Geber, 1969, 3:e upplagan 1978.

[2] ”Hammersmith Suspension Bridge” (på engelska). Victorian London. http://www.victorianlondon.org/thames/hammersmithbridge.htm. Läst 16 augusti 2016.

[1]

[2]