Decemvir
Romarriket | |
Romarrikets statsskick och förvaltning | |
Historiska perioder | |
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
Ordinära magistrater | |
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
Extraordinära magistrater | |
Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
Kejsare | |
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
Institutioner och juridik | |
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Decemvir, lat. (av decem, tio, och vir, man), ledamot av en tiomannanämnd i antikens Rom. Dylika nämnder tillsattes för olika ändamål. En sådan, decemviri litibus judicandis, utövade domarmyndighet i vissa mål, troligtvis, åtminstone ursprungligen, i fråga om plebejer, eftersom deras personer, liksom folktribunernas, var okränkbara.
Mera kända är de år 451 och 450 f.Kr. tillsatta decemvirerna, som utarbetade de tolv tavlornas lag. Under decemvirernas styrelsetid fanns inga andra ämbetsmän. Enligt sägnen behöll decemvirerna av år 450, i strid med författningen, sitt ämbete längre än året ut, till dess att folket i sitt ursinne över Appius Claudius Crassus illgärningar avsatte dem.
Källor
redigera- Decemvir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)