spöke

See also: spoke

Swedish

ett spöke

Etymology

From Old Danish spøg, from Middle Low German spoek, spôk (“spook, ghost”). More at English spook.

Pronunciation

• IPA^(key): /²spøːkɛ/

• Audio:

  (file)

Noun

spöke n

1. a ghost (spirit appearing after death)

   Det läskiga spöket skrämmer mig

   The scary ghost scares me

   Jag blev rädd för det läskiga spöket

   I got scared of the scary ghost

   Är du rädd för spöken?

   Are you afraid of ghosts?

   I spökhuset bor det många spöken som säger bu

   In the haunted house, there are [lives] many ghosts who say boo

   spöken som spökar på slottet

   ghosts that haunt the castle

   Under spöktimmen får man passa sig för spöken

   During the witching hour, you have to watch out for ghosts

Declension

Declension of spöke

		nominative	genitive
singular	indefinite	spöke	spökes
	definite	spöket	spökets
plural	indefinite	spöken	spökens
	definite	spökena	spökenas

Derived terms

• spöka
• spökaktig
• spökbild
• spökblek
• spökdjur
• spökeri
• spökfigur
• spökgestalt
• spökhistoria
• spökhus
• spöklik
• spökliknande
• spökromantik
• spökrädd
• spökrädsla
• spökröst
• spökskepp
• spökskrivare
• spökslott
• spökstad
• spökstämning
• spöksyn
• spöktimma
• spöktimme
• spökvit

 

See also

• ande
• fantom
• gast
• gengångare
• vålnad
• draug

References

• spöke in Svensk ordbok (SO)
• spöke in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• spöke in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)