William Parsons, 3:e earl av Rosse
William Parsons, 3:e earl av Rosse | |
Född | 17 juni 1800[1][2][3] York[4] |
---|---|
Död | 31 oktober 1867[1][2][3] (67 år) Birr Castle, Irland |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien |
Utbildad vid | Magdalen College Trinity College, Dublin |
Sysselsättning | Astronom[5], politiker[6] |
Befattning | |
Ledamot av Brittiska överhuset (–) Ledamot av Förenade kungarikets 7:e parlament Storbritanniens 7:e parlament, King's County (1821–1826)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 8:e parlament Storbritanniens 8:e parlament, King's County (1826–1830)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament Storbritanniens 9:e parlament, King's County (1830–1831)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament Storbritanniens 10:e parlament, King's County (1831–1832)[7] Lordlöjtnant, Offaly (1831–1867) Ledamot av Förenade kungarikets 11:e parlament Storbritanniens 11:e parlament, King's County (1832–1834)[8][7] Ordförande för British Science Association (1843–1844)[9] Ordförande för Royal Society (1848–1854) | |
Maka | Mary Rosse (g. 1836–)[10] |
Barn | okänd Parsons[11] okänd dotter Parsons[11] okänd Parsons[11] Lawrence Parsons, 4:e earl av Rosse (f. 1840)[12] Randal Parsons (f. 1848)[11] Richard Clere Parsons (f. 1851)[11] Charles Algernon Parsons (f. 1854)[11] |
Föräldrar | Lawrence Parsons, 2nd Earl of Rosse Alice Lloyd[11] |
Utmärkelser | |
Royal Medal (1851) Bakerföreläsningen (1873) Riddare av Sankt Patrik Sankt Patriksorden | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
William Parsons, 3:e earl av Rosse, känd som Lord Rosse (före faderns död 1841 som Lord Oxmantown), född 17 juni 1800 i York, död 31 oktober, 1867, var en irländsk astronom och adelsman.
Lord Rosse byggde på 1840-talet ett stort spegelteleskop med en diameter av 1,8 m (72 tum) som blev känt under namnet "Leviathan (of Parsonstown)", och det var då världens största teleskop. Med detta teleskop studerade han nebulosor och galaxer, och upptäckte bland annat Malströmsgalaxen (M51) och dess spiralstruktur.
År 1845 gjorde han detaljerade teckningar av nebulosor, och lade märke till att vissa av dem hade spiralstruktur. Parsons skisser blev ett viktigt steg mot att upptäcka att galaxer inte är nebulosor.
Lord Rosse namngav Krabbnebulosan, som han tidigare upptäckt med ett äldre teleskop.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Rees Martin J., red (2006). Universum: illustrerat uppslagsverk. Stockholm: Globe. sid. 305. Libris 10139222. ISBN 91-7166-035-6
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61j9h42, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p1279.htm#i12787, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 53403.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Парсонс Уильям”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): lord-oxmantown, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] The History of Parliament, History of Parliament-ID: 1820-1832/member/parsons-william-1800-1867.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p1279.htm#i12787, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- "Stjärntecknandet hålls fortfarande vid liv" i Cassiopejabloggen (2012) från Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe
|