Korsriddare

Uppslagsordet ”Korsriddarna” leder hit. För en bok av Henryk Sienkiewicz, se Korsriddarna (bok). För en polsk historisk dramafilm från 1960, se Korsriddarna (film, 1960).

Riddare. Målning, signerad Mäster Amund, från den numera förstörda Södra Råda kyrka. Sent 1400-tal

Korsriddare kallas de andliga riddare som deltog i medeltidens korståg, efter att ha svurit en helig ed på att befria Jerusalem, den Heliga Staden. Korsriddarna bildade Korsfararstaterna under Första korståget.

Korsriddarna hade som kännetecken ett kors på skölden eller på sin rustning. På senare korståg började man även ha röda kors på olika typer av plagg.

Korsriddarordnarna

De tre största medeltida riddarordnarna var Tempelherrarna grundade 1119, Johanniterorden som grundades 1099 och Tyska orden från år 1191. Enligt kyrkans lag var korsriddarordnarna endast underställda påven och Gud och de erkände inga andra auktoriteter.

Tempelherrarna eller tempelriddarna, var en andlig riddarorden som instiftades 1119 i Jerusalem av 9 franska riddare. Denna orden fick sitt säte på platsen för Salomos tempel vilket gav orden dess namn. Tempelriddarna var både munkar och riddare och hade till uppgift att skydda alla kristna pilgrimer som vallfärdade till Jerusalem och att skydda de heliga platserna som den Heliga graven och Födelsekyrkan.

Korsriddare i litteraturen

Fiktiva tempelriddare är vanliga i skönlitteraturen, kända exempel är Brian de Bois-Guilbert i Ivanhoe och Jan Guillou's svenske korsriddare Arn Magnusson av Folkungaätten.