skov

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även sköv.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skov  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skovet skov skoven
Genitiv skovs skovets skovs skovens

skov

  1. mellanperiod som på något sätt skiljer sig från de föregående och efterföljande perioderna
    Synonymer: skede, fas
    Sammansättningar: uppskov
  2. (medicin) sjukdomsanfall: övergång av sjukdomstillstånd till ett mer intensivt skede
    Synonymer: anfall, ryck
    Jag får ofta depressiva skov och har svårt att minnas hur jag orkat genomleva dem.
    Besläktade ord: skovtals
  3. (regionalt) knuff
    Sammansättningar: uppskov
    Etymologi: Av äldre betydelse betydelse om skjutande. Kognat med engelska shove (”knuff, knuffa”).
    Varianter: skjuv, skuff
    Besläktade ord: skjuva, skova, skuffa
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Se även tesaurus: Mellanrum, Period, Tid

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Verb

[redigera]

skov

  1. böjningsform av skove

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skov  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skoven skove skovene
Genitiv skovs skovens skoves skovenes

skov u

  1. skog
    ikke kunne se skoven for bare træer
    inte kunna se skogen för bara träd
    love guld og grønne skove
    lova guld och gröna skogar
    til skovs
    till skogs
    Etymologi: Av forndanska skogh, skou, av fornnordiska skógr.
    Sammansättningar: bøgeskov, egeskov, fredskov, kratskov, løvskov, masteskov, nåleskov, regnskov, skilteskov, skovarbejde, skovejer, skovgæst, skovlandskab, skovløs, skovmiljø, skovområde, skovrig, skovrydning, skovsti, småskov, storskov, tropeskov, underskov
    Besläktade ord: skove

Verb

[redigera]

skov

  1. böjningsform av skove

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skov  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skovet skov skova

skov n

  1. framryckning
  2. (kortvarig) strid, bråk
  3. skov (gång, stund)