möjlig

Swedish

Etymology

From Old Swedish møgheliker, from Old Norse mǫguligr, from Middle Low German mȫgelîk.

Pronunciation

• IPA^(key): /²mœjlɪ(ɡ)/, [²mɛ̝ʷjːl̪ɪ(ɡ)]

• Audio:

  (file)

Adjective

möjlig (comparative möjligare, superlative möjligast)

1. possible

   så snart som möjligt

   as soon as possible

   i möjligaste mån

   as much as possible

Declension

Inflection of möjlig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	möjlig	möjligare	möjligast
Neuter singular	möjligt	möjligare	möjligast
Plural	möjliga	möjligare	möjligast
Masculine plural3	möjlige	möjligare	möjligast
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	möjlige	möjligare	möjligaste
All	möjliga	möjligare	möjligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Related terms

• möjligen
• möjlighet
• möjligtvis
• omöjlig
• mulig

Further reading

• möjlig in Svensk ordbok.