Löderupsdramat
Löderupsdramat var ett rånmord som inträffade natten mellan den 4 och 5 december 1898. Gärningsmannen var Lars Nilsson född den 19 april 1851 i Villie och avrättades 23 augusti 1900.
Arbetskarlen Nilsson bröt sig in i en handelsbod, ägd av Olof Månsson i Köpingebro. Handelsboden låg vid Löderups järnvägsstation, cirka 100 meter från Nilssons egen bostad. Syftet med inbrottet var att komma över pengar. I handelsboden överraskades Nilsson av det 20-åriga affärsbiträdet Katarina Romare. Nilsson slog ned henne med en mejsel och tog pengarna som han hittade. Därefter hällde han ut fotogen och stack handelsboden i brand. Handelsboden brann ned till grunden och Katarina Romare omkom i branden.[1]
Nilsson gick hem till sin hustru och berättade vad han hade gjort, och sa åt sin hustru att bränna hans blodiga tröja.[2] Nilsson blev snabbt anhållen och rannsakades i december 1898 i Ystads cellfängelse, där Nilssons hustru vittnade mot honom.[1]
Tingsrätten dömde Nilsson till döden, en dom som han i februari 1899 överklagade till hovrätten.[3] Hovrätten beslutade i mars att en undersökning av "Nilssons sinnesbeskaffenhet" skulle genomföras.[4] I april 1899 avgavs ett utlåtande angående sinnesbeskaffenheten hos Nilsson, som löd "oaktadt de af den häktade uppgifna genomgångna sjukdomarne och oafsedt ett eplieptiskt lidande hos honom, något skäl dock icke finnes för det antagandet, att Nilsson vid gerningens begående och därefter varit i saknad af förståndet bruk".[5] Hovrätten fastställde dödsdomen den 20 februari 1900.[6] Domen överprövades av Kungl. Maj:t och stadfästes den 30 maj 1900. Massmordet på ångaren Prins Carl, utfört knappt två veckor tidigare av Johan Filip Nordlund, anses av vissa ha påverkat beslutet i negativ riktning; de tidigare sju åren hade inte en enda dödsdom gått i verkställighet.[7] Den 23 augusti 1900 klockan 5 avrättades Lars Nilsson, som i folkmun benämndes Löderupsmördaren, genom halshuggning på Länsfängelset i Malmö av Anders Gustaf Dahlman från Norberg.[8] Det var Dalmans fjärde avrättning. Lars Nilsson blev därefter begravd på Malmö begravningsplats.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Löderupsmördaren”. Svenska Dagbladet: s. 5-6. 18 december 1898. https://www.svd.se/arkiv/1898-12-18/5. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Domstolarna - Drama i Löderup. Mördaren bekänner”. Svenska Dagbladet: s. 5. 7 december 1898. https://www.svd.se/arkiv/1898-12-07/5. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Löderupsmördaren öfverklagar”. Svenska Dagbladet: s. 2. 22 februari 1899. https://www.svd.se/arkiv/1899-02-22/2. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Löderupsmördaren”. Svenska Dagbladet: s. 2. 10 mars 1899. https://www.svd.se/arkiv/1899-03-10/2. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Löderupsmördaren”. Svenska Dagbladet: s. 1. 27 april 1899. https://www.svd.se/arkiv/1899-04-27/1. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Dödsdom”. Svenska Dagbladet: s. 2. 21 februari 1900. https://www.svd.se/arkiv/1900-02-21/2. Läst 21 februari 1900.
- ^ ”Två stadfästa dödsdomar”. Svenska Dagbladet: s. 2. 30 maj 1900. https://www.svd.se/arkiv/1900-05-30/2. Läst 7 mars 2019.
- ^ ”Löderupsmördaren afrättad”. Svenska Dagbladet: s. 2. 24 augusti 1900. https://www.svd.se/arkiv/1900-08-24/2. Läst 7 mars 2019.