John Ruskin
| John Ruskin | |
 | |
| Född | 8 februari 1819[1][2][3] London |
|---|---|
| Död | 20 januari 1900[1][4][2] (80 år) Coniston, Storbritannien |
| Begravd | Coniston |
| Andra namn | Kata Phusin[5] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien[5] |
| Utbildad vid | Christ Church College King's College London  |
| Sysselsättning | Författare[6], litteraturkritiker, poet, arkitekt, journalist, estetiker[7], universitetslärare, målare[5], konstkritiker[5], sociolog, konsthistoriker[7], filosof, dagerrotypist |
| Befattning | |
| Master, Guild of St George (1871–1900)[8] | |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet |
| Maka | Effie Gray (g. 1848–1854)[9][10] |
| Föräldrar | John James Ruskin[9] Margaret Cock[9] |
| Utmärkelser | |
| Newdigatepriset | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
John Ruskin, född 8 februari 1819 i Bloomsbury i London, död 20 januari 1900 i Coniston i Cumbria, var en brittisk konstkritiker, ekonomikritiker[11] poet och författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]John Ruskin innehade en professur i konst vid Oxfords universitet, där han själv var utbildad. Han hade tidigare varit anställd på Working Men's College i London, och det var under denna tid som han antog tidiga socialistiska idéer. Vid Oxford mötte han William Turner, vilken han själv givit berömmelse åt genom sin bok Modern Painters.
Tillsammans med bland andra Rossetti, Millais och Hunt skapade Ruskin rörelsen prerafaeliterna, som syftade till ett antiindustriellt återtåg till hantverket och de estetiska värden som låg i detta. Hans idéer togs upp och fullföljdes av William Morris. Mot slutet av sitt liv propagerade Ruskin, som var en förmögen man, för att man inte kunde vara socialist och rik på samma gång. Han gav bort stora summor pengar till bland annat olika utbildningsanstalter.
Böcker på svenska
[redigera | redigera wikitext]- Guldflodens konung eller De svarta bröderna: saga från Steinmark (The king of the Golden River) (Joh. Bonnier, 1872)
- Huru vi skola arbeta och hushålla: tankar om nationalekonomiens första grunder (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Nordin & Josephson, 1897)
- Hvad vi skola älska och vårda: tankar om naturen och uppfostran (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Nordin & Josephson, 1898)
- Hvad vi skola tro och verka för: tankar om religion och moral (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Geber, 1899)
- Sesam och liljor: två föreläsningar (Sesame and lilies) (översättning Ernst Lundquist, Seligmann, 1900)
- Hvad Venedigs stenar lära: tankar om arkitekturens förfall (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Ferd. Hey'l, 1900)
- Huru vi rätt skola förstå konsten: tankar om konstens betydelse (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Geber, 1900)
- Huru vi kunna göra vår lycka eller hindra den: tankar om arbetet och dess välsignelse (Fors clavigera) (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Geber, 1903)
- Ebb och flod: hvad tidens ström bringar och bortför (översättning Oscar Heinrich Dumrath, Chelius, 1903)
- Gotikens natur: tankar om arbetes höjande genom konsten (översättning Sophie Forssner, Geber, 1905)
- Kungen över Den gyllene floden (The king of the Golden River or The black brothers) (översättning Sture Larsson, Eklund, 1955)
- "Arkitekturens sju lyktor" ("The seven lamps of architecture") (översättning Erik Wallrup). I tidskriften Pequod, 1993 (4), s. 68-73
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 30-31. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] John Ruskin, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 68928, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00158143, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6qn65qn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ John Ruskin, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 13990442, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118604279, läst: 5 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 59303, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.guildofstgeorge.org.uk , läst: 20 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p65028.htm#i650279, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid?”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - OBS). https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. Läst 2 september 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör John Ruskin.
- Ruskin, John i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- John Ruskins grav på Find a Grave
- John Ruskin i Libris
- Sandell, Håkan, "Musan i kistan (MPDG)"
|