Sachsen

För andra betydelser, se Sachsen (olika betydelser).

Freistaat Sachsen
Swobodny stat Sakska
Flagga Vapen
Karta Freistaat Sachsen på kartan över Tyskland.
Snabbfakta
Huvudstad	Dresden
Yta	18 413 km² (10:e)
Folkmängd	4 050 204 (2013-09)
Befolkningstäthet	220 invånare/km²
ISO 3166-2	DE–SN
Webbplats	www.sachsen.de
Politik
Ministerpresident	Michael Kretschmer (CDU) (sedan 2017-12-13)
Styrande partier	CDU och SPD
Mandatfördelning i Sachsens lantdag	CDU 59 Die Linke 27 SPD 18 AfD 14 Die Grünen 8
Senaste val	31 augusti 2014
Nästa val	2019
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet	4

Fristaten Sachsen (tyska: Freistaat Sachsen, sorbiska: Swobodny stat Sakska, äldre stavning: Saxen) är ett av Tysklands förbundsländer och historiskt ett tyskt kungarike och kurfurstendöme, som hade en betydligt större yta än det nuvarande förbundslandet Sachsen. Sachsen gränsar i öster till Polen, i söder till Tjeckien (med Erzgebirge ’malmbergen’, som gräns), i väster till Bayern, Thüringen, Sachsen-Anhalt och i norr till Brandenburg. Huvudstad är Dresden, men den största staden är Leipzig. Sachsen har lite över 4 miljoner invånare (2013) utspridda på 18 413 kvadratkilometer (220 invånare per kvadratkilometer).

Landets namn är uppkallat efter saxarna, en germansk folkstam. 'Saxarnas land' av fornhögtyska sachse 'saxare', 'de svärdbärande'. Av fornhögtyska och gotiska sahs 'stenkniv, svärd' från latinska saxum 'sten'.

Historia

Sachsen som historisk region

Det tyska förbundslandet Sachsen existerar i sin nuvarande form sedan Tysklands återförening 1990, men Sachsen som namn på en region och stat syftar historiskt även på flera olika områden och statsbildningar omkring floden Elbe från tidig medeltid fram till idag. Deras historiska gränser avviker kraftigt från förbundslandets nuvarande gränser och Sachsen under sin största historiska utsträckning är därför idag fördelat på flera förbundsländer, av vilka Fristaten Sachsen endast är ett.

Medeltiden

Sedan 500-talet under folkvandringstiden lämnades Elbeområdet av germanerna, som drog sig västerut, åt slaviska stammar. Senare uppstod en motvåg, och år 929 angrep tyskarna under kung Henrik I av Tyskland (f.d. hertig av Sachsen) slaverna och överskred Elbe, samt byggde fästningen Meissen. Den slaviska befolkningen blev successivt germaniserad. 1089 förlänades området åt Henrik av Eilenburg av huset Wettin, med titeln markgreve av Meissen, och under 1100-talet började tyska bönder flytta hit. Under 1200-talet kodifierades rättspraxisen i Sachsen i Sachsenspiegel, en lagbok på lågtyska av ansenligt rättshistoriskt intresse.

Kurfurstendömet Sachsen

Genom kejsaren Karl IV:s Gyllene bulla fastslogs att hertigarna av Sachsen-Wittenberg även var ärftliga kurfurstar. 1485 delades kurfurstendömet i den övre albertinska delen och den nedre ernestinska delen, där kurfurstevärdigheten kom att tillfalla den ernestinska delen. Efter Schmalkaldiska kriget kom dock Moritz av Sachsen från den albertinska linjen att överta kurfurstevärdigheten och huvuddelen av Sachsens territorium. I samband med detta flyttades även kurfurstendömets huvudstad till Dresden.

Under 1700-talet kom Sachsens granne i norr, Preussen, att utvecklas som krigarstat och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesselsdorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt och sjuårskriget (1756-1763) mellan huvudkombattanterna Preussen och Österrike kom till stor del att utspelas på sachsisk mark. Landet förstördes i hög grad av både fientliga och allierade styrkor.

Kungariket Sachsen

Från 1763 regerades Sachsen av kurfursten Fredrik August III, vilken 1806 kröntes till kung av Sachsen (då han tog sig kunganamnet Fredrik August I). Det nya kungariket kom att ingå i Rhenförbundet och fick Dresden som huvudstad. 1809 inleddes på order av Napoleon förstörelsen av huvudstadens fortifikationerna och 1829 blev Dresden en öppen stad.

Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen en tid i Berlin. Wienkongressen 1815 medförde en förlust av tre femtedelar av statens territorium till Preussen, och Sachsens politiska roll i Tyskland minskade avsevärt i betydelse.

Fristaten Sachsen och DDR-tiden

1918 abdikerade Sachsens siste kung, Fredrik August III, och landet blev Fristaten Sachsen (som sedan 1990 åter är statens officiella beteckning).

Efter andra världskriget ingick Sachsen från 1945 till 1949 i den sovjetiska ockupationszonen (Sowjetische Besatzungszone), och sedan i Östtyskland från 1949. 1952 upplöstes Sachsen och bildade de tre östtyska distrikten Dresden, Karl Marx-Stadt och Leipzig. Vid Tysklands återförening 1990 återskapades Sachsen som ett förbundsland.

Större städer

Annaberg-Buchholz Aue Auerbach Bautzen (Budyšin) Bischofswerda (Biskopicy) Borna Brand-Erbisdorf Chemnitz Coswig Crimmitschau Delitzsch Dippoldiswalde Döbeln Dresden* Eilenburg Flöha Freiberg Freital	Glauchau Görlitz (Zhorjelc) Grimma Großenhain Hohenstein-Ernstthal Hoyerswerda (Wojerecy) Kamenz (Kamjenc) Leipzig Limbach-Oberfrohna Löbau Marienberg Markkleeberg Meissen Mittweida Niesky (Niska) Oelsnitz	Oschatz Pirna Plauen Radeberg Radebeul Reichenbach Riesa Rochlitz Schkeuditz Schwarzenberg Sebnitz Stollberg Torgau Weißwasser (Běła Wóda) Werdau Wurzen Zittau (Žitawa) Zschopau
		Zwickau

Näringsliv

Sachsen har genom tiderna haft stor lantbruksproduktion och omfattande gruvdrift. Tysklands industrialisering hade en tyngdpunkt i Sachsen med bland annat bilindustri och finmekanisk industri. Sachsen är berömt för porslinsproduktionen i bland annat Meissen.

Andra världskriget, de sovjetiska demonteringarna och förfallet under DDR-epoken skadade Sachsens industri svårt. Idag investerar bland andra VW i delstaten, främst i trakten runt Zwickau. Sedan 1990 har ett flertal olika amerikanska chiptillverkare investerat miljardbelopp i Dresden.

Administrativ indelning

Sachsens distrikt

I Sachsen finns tio Landkreise och tre kretsfria städer.

Landkreise

• Bautzen (Budyšin)
• Erzgebirgskreis
• Görlitz (Zhorjelc)
• Leipzig
• Meissen
• Mittelsachsen
• Nordsachsen
• Sächsische Schweiz-Osterzgebirge
• Vogtlandkreis
• Zwickau

Kretsfria städer

• Chemnitz
• Dresden
• Leipzig

Tidigare indelningar

År 2012 ersattes regeringsdistrikten av tre Direktionsbezirke Chemnitz (1), Dresden (2) und Leipzig (3), vilka 2013 sammanfördes till en enda myndighet, Landesdirektion Sachsen med säte i Chemnitz.
regeringsdistrikt Chemnitz 1990–2008 Landkreis Annaberg Landkreis Aue-Schwarzenberg Landkreis Chemnitzer Land Landkreis Döbeln Landkreis Freiberg Mittlerer Erzgebirgskreis Landkreis Mittweida Landkreis Stollberg Vogtlandkreis Landkreis Zwickauer Land	1990 2008	Kommunreform Sachsen 2008 regeringsdistrikt Chemnitz Vapen Landkreis Huvudort ERZ Erzgebirgskreis Annaberg-Buchholz FG Landkreis Mittelsachsen Freiberg Z Landkreis Zwickau Zwickau V Vogtlandkreis Plauen kretsfria städer 1. C Chemnitz
regeringsdistrikt Dresden - 1990-2008 Landkreis Bautzen (Wokrjes Budyšin) Landkreis Kamenz (Wokrjes Kamjenc) Landkreis Löbau-Zittau (Wokrjes Lubij-Žitawa) Landkreis Meissen Niederschlesischer Oberlausitzkreis (Delnjošlesko-hornjołužiski wokrjes) Landkreis Riesa-Großenhain Landkreis Sächsische Schweiz Weißeritzkreis	1990 2008	Kommunreform Sachsen 2008 regeringsdistrikt Dresden Vapen Landkreis Huvudort BZ Landkreis Bautzen (Wokrjes Budyšin) Bautzen (Budyšin) GR Landkreis Görlitz (Wokrjes Zhorjelc) Görlitz (Zhorjelc) MEI Landkreis Meissen Meissen PIR Landkreis Sächsische Schweiz- Osterzegebirge Pirna kretsfria städer 2. DD Dresden
regeringsdistrikt Leipzig 1990–2008 Landkreis Delitzsch Landkreis Döbeln Landkreis Leipziger Land Muldentalkreis Landkreis Torgau-Oschatz	1990 2008	Kommunreform Sachsen 2008 regeringsdistrikt Leipzig Vapen Landkreis Huvudort L Landkreis Leipzig Borna TDO Landkreis Nordsachsen Torgau kretsfria städer 3. L Leipzig

Politik

Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer (CDU)

Ministerpresidenten leder Sachsens regering. Michael Kretschmer (CDU) har varit ministerpresident sedan 2017.

Sachsens lantdag är Sachsens parlament. Den väljer ministerpresidenten och stiftar förbundslandets lagar samt fastställer förbundslandets budget.

Lantdagsvalet 2009

Resultat

• 40,2 % Kristdemokratiska unionen (58 lantdagsledamöter).
• 20,6 % Vänstern (29 lantdagsledamöter).
• 10,4 % Socialdemokratiska partiet (14 lantdagsledamöter).
• 10,0 % Fria demokratiska partiet (14 lantdagsledamöter).
• 6,4 % Allians 90/De gröna (9 lantdagsledamöter).
• 5,6 % Nationaldemokratiska partiet (8 lantdagsledamöter).

Lantdagsvalet 2014

Resultat

• 39,4 % Kristdemokratiska unionen (59 lantdagsledamöter).
• 18,9 % Vänstern (27 lantdagsledamöter).
• 12,4 % Socialdemokratiska partiet (18 lantdagsledamöter).
• 9,7 % Alternativ för Tyskland (14 lantdagsledamöter).
• 5,7 % Allians 90/De gröna (8 lantdagsledamöter).
• 5,0 % Nationaldemokratiska partiet (0 lantdagsledamöter).
• 3,8 % Fria demokratiska partiet (0 lantdagsledamöter).

Lantdagsvalet 2019

Resultat

• 32,5 % Kristdemokratiska unionen (45 lantdagsledamöter).
• 28,4 % Alternativ för Tyskland (38 lantdagsledamöter).
• 12,3 % Vänstern (14 lantdagsledamöter).
• 8,9 % Allians 90/De gröna (12 lantdagsledamöter).
• 7,7 % Socialdemokratiska partiet (10 lantdagsledamöter).

Källor

• Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkar

• Förbundslandet Sachsens officiella webbplats
• Turism i Sachsen