enstörighet

Swedish

Etymology

From enstörig +‎ -het.

Noun

enstörighet c (uncountable)

1. reclusiveness

Declension

Declension of enstörighet

		nominative	genitive
singular	indefinite	enstörighet	enstörighets
	definite	enstörigheten	enstörighetens
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Related terms

• enstöring

Further reading

• enstörighet in Svenska Akademiens ordböcker